Nydalaskolans elever blickar framåt

En av eleverna tänker hjälpa till på pappas restaurang när hon är färdig med skolan, en vill jobba inom ambulansen, en vill bli bagare och en vill designa kläder. Tillsammans diskuterade vi vad man behöver lära sig i skolan för att kunna få ett jobb och klara livet som vuxen.

Viktigt att kunna räkna

Matematik är ett rätt svårt men viktigt ämne, tycker de flesta av eleverna. Att kunna klockan är bra när man ska arbeta, och när man ska baka måste man kunna räkna deciliter och matskedar. Eleverna är överens om att det är nödvändigt att lära sig de olika räknesätten och att matematiken är användbar i många olika situationer: så att en person vet hur mycket hon eller han har råd med i affären och hur mycket pengar hon eller han ska få tillbaka i växel. Flera av eleverna tror att det skulle vara roligt att arbeta i affär i framtiden.

Att skriva och läsa är viktigt, till exempel när någon ska märka upp sina saker med sitt namn eller om någon vill skicka brev till en kompis. Ibland är det lättare att skriva och läsa om man har datorn till hjälp. I NO har eleverna nyligen jobbat med rymden och lärt sig om solen, jorden och stjärnorna. Idrott tycker de flesta är roligt, och det är viktigt att man lär sig simma så att man kan hjälpa en kompis som hamnat i vattnet.

Höga krav i träningsskolan

Lärarna som arbetar inom grundsärskolan och träningsskolan lyfter att det kan vara svårt att bedöma elevernas kunskaper när många elever har ett annat modersmål än svenska. Kanske har eleven kunskaper som han eller hon inte kan uttrycka? Kursplanen i svenska som andraspråk skulle man önska vissa förändringar i, i utkasten från remissperiod två var svenska och svenska som andraspråk för lika varandra. Tyngdpunkten i svenska som andraspråk borde istället ligga på att utöka ordförrådet och lära sig begrepp.

På det hela taget tycker lärarna att kursplaneutkasten börjar se bra ut: det är tydligt vad man ska ta upp i undervisningen och språket är på det hela taget bra. <br />- Men jag är lite orolig för eleverna på den lägsta utvecklingsnivån, jag tror att de kan få svårt att nå alla målen i träningsskolans kursplaneutkast, säger Malin Ahrberg, lärare på skolan.

Ordet "stöd" i kunskapskraven är inte helt enkelt att hantera menar lärarna, hur mycket och vilken sorts stöd ska man ge eleven? <br />- Här är det viktigt att vi lärare har samma tolkning och det kommer nog att kräva en del samarbete och diskussioner, säger Anna-Kersti Stjernfeldt, lärare på skolan.

Arbetet fortsätter på skolan

I mötet med skolans rektor och biträdande rektor diskuterades hur arbetet med kursplaneförslagen hade gått till på skolan och hur man ser på de texter man hittills har läst.

- Jag tror att kursplanernas nya struktur med centralt innehåll kommer att underlätta för oss i kontakten med föräldrar. Mål att sträva mot och mål att uppnå har jag ofta upplevt som svåra att förklara för föräldrarna, säger Gunnar Thulin, rektor.

Vilket arbete ligger nu framför lärarna och skolledningen?<br />- Vi kommer att fortsätta på samma sätt, med att läsa och diskutera, i remissperiod tre och sen är det dags att involvera fritidspedagogerna och assistenterna också. De är mycket viktiga eftersom de deltar så mycket i undervisningen. Diskussionerna här på skolan har bara börjat. Tar vi oss den här tiden nu att verkligen komma igång med de nya kursplanerna, kommer arbetet framöver att bli mer hållbart, säger Marie Lindskoug, biträdande rektor.

Text och foto: Helene Sjögren