Styrsystemet och betygssystemet

Styrsystemet

Styrdokumentens uppbyggnad är ett uttryck för ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och skolan. Staten anger i styrdokumenten de nationella ambitioner och krav som skall garantera likvärdigheten i skolan. Kommunerna ansvarar för att verksamheten genomförs enligt de beslut som riksdag och regering fattar. Skolan har stor frihet att välja innehåll och arbetssätt för att nå de mål som staten satt upp. Skolorna, kommunerna och staten följer på olika sätt upp och utvärderar verksamheten för att se att målen verkligen nås. Detta är resultatet av en lång process av decentralisering av ansvar som skett i samhället, inte bara på skolans område. Det är en process som både handlar om medborgarens rätt till inflytande och ett allt komplexare samhälles behov av lokalt anpassade effektiva lösningar. Det blir ineffektivt att som tidigare styra med detaljerade regler, som inte ger utrymme för lokalt inflytande. Lösningen blir att styra med övergripande ramar eller mål och följa upp och värdera de resultat som verksamheten åstadkommer. Ett viktigt instrument för uppföljningen och värderingen av verksamhetens resultat är kvalitetsredovisningen som varje skola och varje kommun är skyldig att upprätta årligen.

Styrningen av skolan sker på olika nivåer som skall samordnas med varandra. Nationellt bestäms utbildningens inriktning, vilka ämnen som skall finnas i skolan, vilka mål och riktlinjer som skall gälla och vad alla elever minst skall kunna. På kommunal nivå och för varje skola beslutas om organisation och fördelning av resurser mm. Lokalt har rektor det övergripande ansvaret för den enskilda skolans resultat. Lärare och elever tolkar målen, tar ställning till vilket stoff som skall väljas ut för att konkretisera innehållet, tar ställning till hur man vill arbeta och hur man vill organisera undervisningen. Det innebär att även eleverna behöver läsa och förstå de krav som kursplanerna innehåller och att lärarna behöver stödja och hjälpa eleverna i detta arbete, så att innehållet blir begripligt. Det finns många sätt att lära sig på, oändligt mycket stoff att välja och många olika sätt att arbeta på. Lärarna använder sin yrkeskunskap och yrkeserfarenhet för att tillsammans med eleverna göra alla dessa val. Detta är det lokala frirummet.

De här processerna kallas ibland deltagande målstyrning. Den deltagande målstyrningen förverkligas genom samtal, i bedömningar och i urval som görs i skolan och i klassrummet och som resulterar i en lokal tolkning av målen. Målen blir "färdiga" först när lärare och elever har tagit ställning till vilket stoff och vilka metoder som främjar lärandet.

Betygssystemet

De som levt i skolans värld under 1900-talets andra del har upplevt tre olika betygssystem.

Det system med absoluta betyg som fanns fram till 1960-talet utgick från att det existerade en absolut och säker kunskap som skulle föras över till lärjungarna. Betygsättningen utgick från att elevernas kunskaper skulle jämföras med de kunskaper som angavs i kursplanen.<br /> <br />Under 1960-talet infördes det relativa eller, som det ibland kallas, det grupprelaterade betygssystemet. Det hade som främsta syfte att på ett systematiskt och tillförlitligt sätt rangordna elever. Syftet var att skapa ett betygssystem anpassat för urval till högre studier. De grupprelaterade betygen talar alltså om hur en individs kunskaper förhåller sig till andra individers inom samma ämne. Däremot anger sådana betyg inte på något tydligt sätt vilka kunskaper en elev har.<br /> <br />Dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem kan, i jämförelse med det grupprelaterade, ge bättre information om elevers kunskapsutveckling och kunskapsprofil genom att betygen är relaterade till angivna kunskapskvaliteter. Kunskapsbedömningen i ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem blir annorlunda till sin karaktär. Det är inte som i det grupprelaterade systemet tillräckligt att rangordna eleverna efter en skala, till exempel med hjälp av provpoäng. I det målrelaterade system vi nu tillämpar måste elevernas kunskaper i stället bedömas i relation till specificerade kunskapskvaliteter i form av mål och kriterier.

Kursplanernas mål för ett ämne eller en kurs anger vilka kunskaper eleverna skall utveckla. Betygskriterierna beskriver och preciserar de kunskapskvaliteter som gäller för respektive betyg; Godkänt (G), Väl godkänt (VG) och Mycket väl godkänt (MVG). (I grundskolan finns endast betygskriterier för VG och MVG.) Relationerna mellan betygsstegen har sin grund i kvalitativa olikheter och inte i olika positioner på någon form av skala. VG-kvaliteter är mer värda än G-kvaliteter därför att de förutom att innefatta G-kvaliteterna också innefattar ytterligare kvaliteter. Dessa ytterligare kvaliteter representerar kunnande som ses som mer kvalificerat än det som krävs för betyget G. Motsvarande gäller för MVG-kvaliteterna som representerar det mest kvalificerade kunnandet.<br />

De nationella styrdokumenten

Skolans kunskapsuppdrag kommer till uttryck i de nationella styrdokumenten som är skollag, skolformsförordningar, läroplaner, programmål (för gymnasieskolan), kursplaner och betygskriterier. Dessa styrdokument utgör en helhet och skall läsas tillsammans. Kursplanernas mål skall läsas mot bakgrund av läroplan och för gymnasieskolans del även mot programmål. De kunskapskvaliteter som beskrivs i betygskriterierna återfinns i målen. Styrdokumenten fyller vart och ett för sig en funktion. Tillsammans uttrycker de också en gemensam syn på program, ämnen och kurser. Denna grundsyn skall komma till uttryck i undervisningen.<br /> <br />Skolan skall förutom detta också arbeta i enlighet med de grundläggande värden som finns uttryckta i barnkonventionen och andra internationella överenskommelser.

Skollagen är stiftad av riksdagen och innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen i alla skolformer och anger också övergripande mål och riktlinjer för utbildningen.

Skolformsförordningarna fastställs av regeringen och anger särskilda bestämmelser för respektive skolform.

Läroplanerna fastställs av regeringen och anger skolans värdegrund och grundläggande riktlinjer och mål. Läroplanerna är uppdelade i olika huvudområden, t.ex. kunskaper och elevernas ansvar och inflytande. För vart och ett av dessa huvudområden anger läroplanerna mål samt riktlinjer för arbetet. Målen är av två slag, dels mål som skolan skall sträva mot att eleverna utvecklar, dels mål som skolan skall se till att alla elever uppnår.

För gymnasieskolan finns för varje program programmål som fastställs av regeringen och som ger en sammanfattande beskrivning av programmet och förklarar hur detta program skiljer sig från andra. Programmålet skall garantera att programmets olika delar hänger samman och bildar en helhet. Dess uppgift är att sätta in kurserna i ett sammanhang och markera att kärn- och karaktärsämnen hör ihop. Det fungerar också som utgångspunkt för planeringen av utbildningen i sin helhet och för planeringen av undervisningen i de enskilda kurserna.

Kursplanerna för grundskolan fastställs av regeringen och för gymnasieskolan av Skolverket. De konkretiserar läroplanerna samt anger målen för utbildningen i varje enskilt ämne. Här anges kursplanens olika delar:

• I kursplanens inledande text, ämnets syfte och roll i utbildningen för grundskolan och ämnets syfte för gymnasieskolan, motiveras varför ämnet ingår i elevernas utbildning.
• Mål att sträva mot finns för alla grundskolans ämnen. För gymnasieskolan finns mål att sträva mot för vissa ämnen. För yrkesämnena i gymnasieskolan finns i stället mål för kursen. Mål att sträva mot är utformade så att de skall visa vilka kunskaper som skolan skall sträva efter att alla elever utvecklar. Dessa mål sätter inte någon gräns för elevernas utveckling. Målen att sträva mot är alltså inte "svåra" mål avsedda för vissa elever utan de visar vad utbildningen skall handla om och tar sikte på alla elever. Målen att sträva mot skall vara utgångspunkt för lärarnas planering tillsammans med eleverna. Redan från de första skolåren skall dessa mål utgöra grunden för undervisningens inriktning och fungera som underlag för planeringen.
• Avsnittet ämnets karaktär och uppbyggnad behandlar ämnets kärna, dvs. dess innehåll och centrala begrepp. Avsnittet beskriver också ämnets identitet och dess väsentliga perspektiv och är ett stöd vid planeringen av undervisningen. Avsnittet ser olika ut i de olika kursplanerna beroende på respektive ämnes karaktär.
• Mål att uppnå beskriver vad varje elev minst skall kunna. De skall säkra en likvärdig utbildning för varje elev och ses som ett krav på skolan att ge alla elever en miniminivå av kunskaper. Målen att uppnå är också en viktig del i kommunikationen mellan skola, elev och föräldrar (för elever under 18 år) om elevens resultat och utveckling. I grundskolan finns mål att uppnå efter det femte respektive det nionde skolåret. Målen år fem är en kontrollstation och ger skolan en fingervisning om vilket stöd en elev kan behöva för att nå målen år nio. I grundskolan skall eleven ha kunskaper som motsvarar de mål i kursplanen som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret för att få betyget G i ett ämne eller ett ämnesblock. I gymnasieskolan finns mål att uppnå efter avslutad kurs.
• För grundskolan finns avsnittet bedömningens inriktning. Där beskrivs de kunskaper och kunskapskvaliteter som skall bedömas oavsett betygssteg. Avsnittet visar på sambandet mellan mål och betygskriterier och är ett stöd i det lokala arbetet med att konkretisera och fastställa de kunskapskvaliteter som skall ligga till grund för bedömningen av eleven.
• Betygskriterierna fastställs av Skolverket och anger de kunskapskvaliteter som skall bedömas. I grundskolan finns betygskriterier för VG och MVG i slutet av år nio. I gymnasieskolan finns betygskriterier för G, VG och MVG efter avslutad kurs. Det betyg eleven får skall avspegla hur väl eleven har tillägnat sig och utvecklat kunskapskvaliteterna i betygskriterierna, men också bredden på elevens kunskaper. Betygskriterierna skall läsas tillsammans med Mål att sträva mot respektive Mål för kursen och Mål att uppnå.

Kursplanerna är utformade för att klargöra vad alla elever skall lära sig men lämnar samtidigt stort utrymme för lärare och elever att välja stoff och arbetsmetoder. Kursplanerna anger inte arbetssätt, organisation eller metoder. Däremot lägger de fast de kunskapskvaliteter som undervisningen skall utveckla och anger därmed en ram inom vilken val av stoff och metoder skall göras lokalt. På varje skola och i varje klass måste lärare tolka och konkretisera de nationella kursplanerna och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen med utgångspunkt i elevernas förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov.

Om man jämför hur olika mål och kriterier är skrivna så kan man se samband mellan hur de är skrivna och vilken funktion de har. I mål att sträva mot används begrepp som "utveckla", "fördjupa", "tillägna sig", "bli förtrogen med" för att tydliggöra att detta är utvecklingsmål som inte har någon gräns. I mål att uppnå beskrivs vad eleverna skall kunna och de uttrycker därmed en kunskapsnivå som alla elever skall nå. I betygskriterierna används verb som beskriver hur eleverna på olika sätt visar vilka kunskaper de har, t.ex. exemplifierar, argumenterar, reflekterar över, förklarar och beskriver. En strävan har varit att beskriva vad som skulle kunna kallas för reflekterad kunskap, dvs. att fakta får betydelse endast insatta i ett sammanhang. Att kunna uppfatta t.ex. samband, likheter, olikheter och konsekvenser betonas i både mål och kriterier. Därmed lyfts inte bara olika kunskapsområden fram utan också olika kvaliteter i kunnandet som är viktiga för att kunna ta ställning och agera i samhället.

Kursplanerna bildar tillsammans med läroplanen en helhet. Både läroplanens värdegrund och läroplanens kunskapsmål genomsyrar kursplanernas mål och betygskriterier. Det är dock först när kursplanerna blir belysta av läroplanen som helheten framträder. Att koppla ihop läroplan med kursplanerna är nödvändigt för att kunna skapa en helhet i verksamheten, organisera undervisningen, samordna arbetet mellan ämnen och välja arbetssätt.

De lokala styrdokumenten

De styrdokument som skall finnas på den lokala nivån är skolplanen och arbetsplanen. Som ett uppföljningsinstrument finns också krav på en årlig kvalitetsredovisning. För gymnasieskolan skall även finnas en individuell studieplan för varje elev. Från den 1 januari 2006 skall varje elev i grundskolan dessutom ha en individuell utvecklingsplan.<br /> <br />Skolplanen konkretiserar statens uppdrag till kommunen att sköta de obligatoriska och frivilliga skolorna. Kommunen bestämmer i skolplanen hur resurserna skall användas, hur skolan skall organiseras, hur lokalerna skall se ut och också andra villkor som är avgörande för arbetet så att målen kan nås. Kommunen skall i skolplanen visa hur verksamheten skall utvecklas och förändras på kort och lång sikt och hur målen i de nationella måldokumenten skall uppnås i just den kommunen. Kommunen skall också kontinuerligt följa upp och utvärdera skolplanen.

Arbetsplanen visar hur den enskilda skolan vill organisera sin verksamhet, reflektera över den, utvärdera den och förändra den. Den skall visa hur mål i de nationella styrdokumenten liksom mål i den kommunala skolplanen skall uppnås. En arbetsplan skall vara ett levande styrdokument som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Rektor ansvarar för att en arbetsplan upprättas.

En kvalitetsredovisning skall årligen upprättas på varje skola och i varje kommun. Den skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan/kommunen avser vidta om målen inte har uppnåtts.<br /> <br />En individuell studieplan skall upprättas för varje elev i gymnasieskolan. I den skall det stå vilket program och vilka kurser eleven valt. Det skall också framgå om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Den individuella studieplanen skall kontinuerligt följas upp.

Bedömning och betygsättning

Eleverna skall bedömas utifrån sina kunskaper. Det är inte bara de kunskaper som eleverna tillägnar sig under lektioner i den berörda kursen/det berörda ämnet som skall ligga till grund för bedömningen. Kunskaper kan också utvecklas i andra sammanhang.

När betyg sätts innan ett ämne eller ett ämnesblock avslutats i grundskolan, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen. Denna bedömning sker utifrån mål som bestäms lokalt på skolan med hänsyn tagen till de mål eleven skall ha nått då ämnet avslutas. Även för VG och MVG gäller att bedömningen skall ske utifrån kriterier som bestäms lokalt på skolan när den görs vid tidpunkter då ämnet eller ämnesblocket inte avslutats.<br /> <br />Både för grund- och gymnasieskolan gäller att ett högre betygssteg innefattar ett lägre. Det betyder att för att nå MVG så måste eleven ha kunskaper som motsvaras av kriterierna för både VG och MVG. Ibland bygger kriterierna för VG och MVG på samma kvaliteter och ibland framkommer nya kvaliteter för MVG. Kriterier för alla betygssteg är dock relaterade till ämnets kärna. Det är inte kuriosa eller något slags "överkurs" som skall bedömas för de högre betygen. Huvudregeln är att eleven skall nå samtliga kriterier för VG respektive MVG för att få betyget, men särskilt väl utvecklade kunskaper inom något eller några områden kan kompensera att eleven inte uppfyller kraven fullt ut inom ett eller ett par andra områden när det gäller dessa båda betygssteg.

Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått eller enstaka kriterier som eleven skall ha uppfyllt. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium. Detta gäller samtliga betygssteg.

Kommunala och fristående skolor

Ovanstående text gäller för kommunala skolor. I vissa delar är den dock även tillämplig för fristående skolor.

• Fristående skolor skall svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för kommunala skolor. Fristående skolor skall ge utbildning med kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som ges i respektive motsvarande skolform. Fristående skolor har enskilda huvudmän istället för kommunala.
• De flesta fristående skolor följer de nationella läro- och kursplanerna. Fristående skolor har möjlighet att använda egna styrdokument. Vilka lokala styrdokument som skall finnas är inte reglerat för en fristående skola. Däremot skall även en fristående skola upprätta en kvalitetsredovisning årligen.
• För fristående grundskolor framgår det av deras tillstånd om de får sätta betyg eller inte. Fristående gymnasieskolor skall sätta betyg i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 1-12 §§ gymnasieförordningen (undantaget Waldorfskolor som istället för betyg får utfärda intyg).