Skriftlig bedömning

Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde (tionde för specialskolan) skolåret ska betyg inte sättas i ämnet. Betyget ersätts med en skriftlig bedömning (7 kap. 9 § grundskoleförordningen, 8 kap. 9 § specialskoleförordningen)
Bestämmelserna gäller även om en elev inom ramen för ett individuellt program i gymnasieskolan avslutar ett ämne enligt grundskolans kursplan utan att få betyg i ämnet. (7 kap. 1 § gymnasieförordningen)

Motiv för bestämmelsen om den skriftliga bedömningen ges i regeringens utvecklingsplan (Skr. 2001/02:188): "Ett sådant dokument styrker den arbetsinsats som eleven har gjort och de kunskaper som eleven har, vilket är betydelsefullt för självkänsla och självbild. Den skriftliga bedömningen beskriver elevens studieutveckling, innehåller information om vilka mål som har uppnåtts under grundskoletiden samt redovisar vilka stödåtgärder som satts in. Det blir också en viktig information för mottagande personal i gymnasieskolan, så att eleven så snart som möjligt kan få det kompletterande stöd som behövs för att nå minst godkänt. För elever som hoppar av språkstudier i grundskolan blir den skriftliga bedömningen en redogörelse för kunskapsutvecklingen i språket, trots att han eller hon inte fullföljt studierna utan i stället övergått till studier i svenska och/eller engelska."

Bestämmelsen gäller slutbetyg i årskurs 9 i grundskolan respektive årskurs 10 i specialskolan. Den skriftliga bedömningen ska bifogas slutbetyget enligt 7 kap. 13 § grundskoleförordningen och 8 kap.13 § specialskoleförordningen.

En skriftlig bedömning är en del av slutbetyget och ska hanteras enligt samma rutiner som detta. Både betyg och den skriftliga bedömningen ska finnas samlade överskådligt och åtkomligt. Eleven är mottagare av betyg och den skriftliga bedömningen. Originalet ska eleven ha och en kopia ska finnas och arkiveras på skolan. I en kommunal skola är en sådan kopia en allmän handling. Uppgifter om studieresultat är vanligtvis offentliga. Det finns inget hinder att föra över informationen till gymnasieskolan. Skolan kan således följa de rutiner som utarbetats för informationsöverföring mellan skolformerna.

För fristående skolor finns ingen reglering för hur denna typ av handlingar ska förvaras på skolan, men även fristående skolor bör, för elevernas rättssäkerhet, ha rutiner för hur förvaringen sker.

Den skriftliga bedömningen ska inte förväxlas med de skriftliga omdömen i varje ämne som ges i samband med utvecklingssamtal och som regleras i 7 kap. 2 § grundskoleförordningen.

Av skrivningar från regeringen, bl.a. budgetpropositionen 2003/04, framgår att även elever som avbryter ett språkval före årskurs 9 i grundskolan respektive årskurs 10 i specialskolan alltid ska få en skriftlig bedömning. Många frågar var gränsen går för att detta ska vara skäligt. En rimlig tolkning kan vara att om ett språk avbrutits mycket tidigt, ska en bedömning skrivas om eleven tillägnat sig kunskaper i sådan utsträckning att kunskaperna kan beskrivas. För dessa elever blir den skriftliga bedömningen en redogörelse för kunskapsutvecklingen i språket, trots att eleven inte fullföljt studierna.

En skriftlig bedömning ska utfärdas i de ämnen som eleven läser men inte får betyg i. Det finns inga särskilda blanketter för utformning av en skriftlig bedömning.