PRESSMEDDELANDE  30 mars 2010

Tydligare kursplaner för bättre skolresultat

Förslagen till nya kursplaner innehåller det som Skolverket anser att eleverna ska lära sig i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Det är kunskaper eleverna ska ha med sig när de går vidare till gymnasieskolan och för sina roller i samhället och arbetslivet. Idag lämnar Skolverket över förslagen till regeringen som sedan fattar det slutliga beslutet om kursplanerna.

Olika oberoende utvärderingar visar att kunskapsresultaten i svensk skola har försämrats. Ett viktigt led i att stärka elevernas kunskaper är att förbättra kursplanerna. Undersökningar visar att lärare upplever de nuvarande kursplanerna som otydliga.

Tydligare struktur och begripligare språk

Varje kursplan inleds med rubriken Syfte där det framgår varför ämnet finns i skolan, vad syftet med undervisningen i ämnet är och vilka ämnesspecifika förmågor eleven ska utveckla. Under rubriken Centralt innehåll framgår vilket innehåll som ska behandlas i årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Detta är en instruktion till lärarna som inte finns i dagens kursplaner och förväntas öka likvärdigheten mellan skolor. Under rubriken Kunskapskrav beskrivs vilka kunskaper som krävs i de olika årskurserna och för de olika betygsstegen. Kunskapskraven för årskurs 9 är skrivna utifrån en ny, sexgradig betygskala.

Lärare från 1000 skolor har deltagit

Kursplanerna måste vara ett fungerade arbetsredskap för lärare. I arbetet har Skolverket knutit ämnesexperter, lärarutbildare och lärare till varje ämne. Under tre remissperioder hösten 2009 har sedan lärare från cirka 1 000 skolor lämnat sypunkter på förslagen till kursplaner. Skolverket har även haft en fördjupad kontakt med fyra skolor där man diskuterat med skolledning, lärare, elever och föräldrar. Slutligen genomfördes en formell remissomgång.

En öppen arbetsprocess

Skolverket har i ett tidigt skede samverkat med ett hundratal organisationer och myndigheter. Vid de tre remissperioderna har kursplanerna legat ute på Skolverkets webb och den som har varit intresserad har kunnat skicka in sina synpunkter Efter varje remissperiod har utkasten omarbetats inför nästa omgång.

Kursplanerna har debatterats

Att kursplanerna är viktiga och engagerar visar inte minst den debatt som pågått den senaste tiden. Bland annat har de tidigare remissutkasten i religionskunskap och historia debatterats flitigt, vilket har varit möjligt genom Skolverkets öppna arbetsprocess. Efter att ha gått igenom de många remissvaren har Skolverket gjort justeringar i de flesta ämnen. Skolverket måste också se till att kursplanerna är realistiska i förhållande till den undervisningstid som finns i timplanen.

Kursplanerna måste förankras

I och med det öppna arbetssättet är många skolledare och lärare redan förberedda för de kommande förändringarna. Men för att de nya kursplanerna ska bli kända och få genomslag i skolorna planerar Skolverket omfattande informationsinsatser som sträcker sig över flera år. Det handlar bland annat om kommentarmaterial, konferenser och stödmaterial som kan nås via webben.

För frågor kontakta

Per Thullberg, Generaldirektör, 08-527 334 77
Niclas Westin, projektledare, 08-527 333 80
Ulrika Lundkvist, projektledare, 08-527 334 25
Ingrid Lindskog, enhetschef , 08-527 331 20